Trollungarna Fjället Batman

Såld

Ingen går säker när Batman är på sin busturné, han busar gärna mycket och länge! För att varna att han är på upptåg tar han gärna till ton, svarar du honom kan ni inleda en mycket intensiv och fartfylld konversation. Denna grabb har mycket att säga. När energin är helt slut har du en myskompis, tills dess att batterierna är färdigladdade.

En dag i Batmans liv.
Aha ännu en morgon, va gör de andra nu? Ännu en gång rymmer dom, de blir ju alltid tagna, så varför.
Förresten brukar det ju bli mat nu så bäst att säga till så att människorna kommer ihåg "vruff vruff".
Jag tycker jag har lyckats med att prata med människora så de vet vad jag vill.
Att bara tjata funkar inte! Ett eller två "vruff"s sen får man vänta på att de svarar.
De är ju inte så smarta människora så man får ha lite tålamod.
Men roliga, jag älskar verkligen att få leka med dem, då busar vi ordentligt och pratar med varandra.
"Attack" säger jag och varnar,
då svarar de "motattack" och vi är igång.
Matchen är startad!
När jag blir trött gillar jag att under en stund få ligga i knä, det är mysigt!
Men inte hela tiden! Jag har hört att man kan bli kelsjuk!
Människorna är roliga varelser, speciellt hon som inte har hår på benen.
Hon är min favorit.
Leker och kelar helst med henne, annars blir det syskonen.
Den där håriga människan är väl ok men inte lika bra.
Hon (utan håriga ben) och jag brukar sitta och titta på varandra, typ "hej jag ser dig", det gillar jag.
Men livet går ut på att leka, så allt kel får komma sedan.
Först måste jag leka med nått syskon, eller nån av människorna.
Det är rätt roligt att jaga skurmoppen med, så det gör jag alltid.
Ibland får jag tag på trasan och alla blir som galna, syskonen hejjar och människorna nejjar, vad nu det betyder.
Nåväl! Ett liv som valp är toppen, man behöver bara "vruff"a så fort man vill något, typ upp i soffan, ner från soffan, matdags... Ja vad som.
Jag tycker ändå jag har listat ut hur man är en valp på bästa sätt!